Varför finns det virus på importerade frysta bär?
Hej
Jag har några frågor om virus på frysta importerade bär. Vad är det för virus och varför finns det virus på bär? Är det bara frysta importerade hallon som kan vara förorenade med virus eller kan även andra frysta importerade bär, till exempel björnbär och jordgubbar vara förorenade? Hur kan man få bort virus från bären?
Jag har några frågor om virus på frysta importerade bär. Vad är det för virus och varför finns det virus på bär? Är det bara frysta importerade hallon som kan vara förorenade med virus eller kan även andra frysta importerade bär, till exempel björnbär och jordgubbar vara förorenade? Hur kan man få bort virus från bären?
Följ inlägget
3
följare
Livsmedel som hanteras med händerna och äts utan upphettning kan vara förorenade med norovirus och i ovanliga fall hepatit A-virus. Exempel på sådana livsmedel är odlade bär av olika slag. Det är allra vanligast att det finns norovirus på frysta hallon, men det händer att virus också finns på andra bär till exempel jordgubbar. I ovanliga fall kan också hepatit A-virus finnas på bär och det har förekommit utbrott av sjukdomen hepatit A som orsakats av virus på frysta jordgubbar och hallon.
Bär kan förorenas med virus i kedjan jord till bord
Odlade bär kan förorenas med virus före skörd, vid skörd, efter skörd samt vid tillagning och servering. Möjliga källor till förorening med virus är:
- Före skörd: Bevattningsvattnet, odlingsjord eller gödningsmedel
- Vid skörd: Plockning
- Efter skörd: Rensning, sortering, infrysning, tillagning och servering
Virus förmåga att fästa på bärDet är fortfarande oklart exakt hur virus kan fästa på bärets yta, men det finns teorier. En är att elektriska laddningar och olika molekyler på viruset gör att exempelvis norovirus binder särskilt starkt till sura bär som hallon och jordgubbar. Det i kombination med att bär är mjuka och saknar skal gör att virus och andra mikroorganismer fastnar lätt. Även ytstrukturen kan påverka. Det gör det troligen lättare för virus att fastna på bär som har oregelbunden yta, till exempel hallon och björnbär, jämfört med släta bär som blåbär.
Frysning och upphettning
Både norovirus och hepatit A-virus tål att frysas, men de klarar inte upphettning.
Livsmedelsverkets råd om hallon
Livsmedelsverket har råd till konsumenter om att koka importerade frysta hallon, då dör eventuella virus.
Även om virus kan finnas på andra frysta importerade bär är det så pass ovanligt att det inte ges något råd om dessa bär till personer som är friska. För gamla och sköra finns särskild råd som du hittar här: Koka bär till smoothie i förskola och äldreomsorg?
Läsa mer
Om du vill läsa mer finns mer information i dessa rapporter om livsmedelsburna virus på hallon och andra bär:
Riskvärderingsrapport
Riskhanteringsrapport
Med vänlig hälsning,
Gäller samma råd för gravida som till friska personer? Dvs att endast frysta importerade hallon behöver kokas.
Ja, rådet gäller även gravida, så för gravida gäller att det är just frysta, importerade hallon som behöver kokas innan man äter dem. Inte andra bär.
Vänliga hälsningar
Gäller samma sak inte svenska bär som är frysta?
Det är endast för frysta utländska hallon som vi har råd till konsumenter om att koka en minut. Kokningen inaktiverar eventuella virus på bären. Inga andra frysta bär än hallon behöver kokas, det vill säga inte heller frysta grekiska körsbär.
Inte heller färska svenska eller utländska bär behöver kokas. Det är mycket ovanligt att färska importerade bär och svenska bär orsakar sjukdom. Svenska frysta bär är dessutom väldigt ovanligt i våra livsmedelsbutiker.
Med vänlig hälsning,
Varför är risken för smitta mindre om det är färska bär istället för frysta?
Även de färska vattnas, och plockas, precis som de frysta.
Tack för din fråga.
Grunden är att det är mycket ovanligt att färska importerade bär orsakar problem med norovirus. Men du har helt rätt i att färska hallon delvis går igenom samma hantering till stora delar som frysta. Vad det beror på att problemet är större med frysta hallon är dock är inte helt klarlagt.
Kombination av frysning och volym
Det troliga är att det är en fråga om volym i kombination med bibehållen infektionsförmåga. Det importeras drygt fem gånger mer frysta hallon än färska i Sverige, drygt 8 miljoner kg jämfört med knappt 2 miljoner kg. Det ger då också genomslag i statistiken. Det kan också vara så att själva frysningen bidrar till att viruset bibehåller sin infektionsförmåga bättre jämfört med om bären är färskt och förvaras i kylen.
Jag bifogar länken till rapporten som beskriver hur vi kommit fram till våra råd om frysta utländska hallon.
Med vänlig hälsning,