Rätt till specialkost i skola/förskola?
Vem har rätt till specialkost i skola/förskola? Och hur långt måste skola/förskola gå när det gäller individuell anpassning av maten?
Följ inlägget
2
följare
Barn med allergi, celiaki (glutenintolerans) eller annan överkänslighet har rätt till mat som de kan äta utan att riskera att bli sjuka. Laglig rätt till specialkost har man också om önskemålet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunder som har fastställts i diskrimineringslagen (bland annat religion eller annan trosuppfattning och funktionsnedsättning).
Fullgoda alternativ
Detta innebär bland annat att förskolan och skolan vid måltidssituationer ska erbjuda ett fullgott alternativ för barn som har önskemål om anpassad mat som har samband med en diskrimineringsgrund. Det kan till exempel vara någon form av vegetariskt alternativ. Den anpassade maten ska förstås också vara god, näringsriktig och lagad med omsorg.
Bra dialog mellan hem och skola
Vad gäller önskemål om specialkoster av annan orsak än diskrimineringsgrund och allergi/överkänslighet finns inget krav på att förskolan/skolan måste tillmötesgå dessa. Det kan till exempel gälla anpassade koster av etiska motiv eller så kallade livsstilsdieter.
Vid önskemål eller behov av specialkost är det viktigt med en respektfull dialog mellan förskola/skola, elev och vårdnadshavare för att tillsammans finna en lösning som är bra för barnet och som alla kan acceptera.
Läs mer om specialkost
Nationella riktlinjer för måltider i förskolan, sidan 23
Nationella riktlinjer för måltider i skolan, sidan 25.
Specialkost och anpassade måltider i vård, skola och omsorg (livsmedelsverket.se)
Välkommen om du har frågor om detta.
När jag läser svaret ovan så funderar jag vart det som kallas "Anpassade måltider för barn och unga med NPF" faller in? Är det under specialkost av diskrimineringsgrund och därmed att ett fullgott alternativ ska erbjudas, eller går det under "specialkost av annan orsak än diskrimineringsgrund och allergi/överkänslighet" och därmed inget krav att skolan ska erbjuda det?
Anledningen till att jag söker efter svaret är att reda ut om det är okej att hänvisa till buffén när den innehåller en av komponenterna eleven äter, t.ex:
menyn är pannbiff och potatis, men eleven äter pannbiff men inte potatis.
Elev äter pasta och ris, inte potatis.
Är det en sådan gång okej att hänvisa till buffén och att elev kan ta det den äter, men inte får någon individuell anpassning? Elev/vårdnadshavare har förstås godkänt att elev kan ta mat från ordinarie buffé, så just det är inget hinder. Frågan är alltså bara om det är fel att inte erbjuda en anpassad komplett måltid.
Tack för dina frågor! Detta är inget enkelt område.
Rätt till anpassade måltider
När vi pratar om anpassade måltider på grund av exempelvis funktionsnedsättningar är min bedömning att det faller in under en eller flera diskrimineringsgrunder, vilket innebär att barn som har behov av anpassningar ska få det. Det saknas nationell vägledning på området och rättigheter och skyldigheter i sammanhanget har, vad jag känner till inte prövats juridiskt. Det är Skolinspektionen som är ansvarig myndighet när det kommer till att följa upp hur skolor följer kraven i skollagen, där krav om näringsriktiga och kostnadsfria måltider regleras. Oavsett den juridiska biten behöver man ha elevernas behov i fokus i dessa frågor - hur blir det för eleverna, får de i sig tillräckligt för att orka med skoldagen?
Vem bedömer vilka anpassningar som ska göras?
Vilka anpassningar som bör göras i måltidssituationen, dvs både fysiskt och psykosocialt före under och kanske efter måltider samt hur själva maten bör anpassas är upp till respektive skola/kommun och måste utgå från elevens behov.
På vår webbplats skriver vi lite mer om det och där finns också hänvisningar till mer information kring måltider vid NFP hos Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
Måltider för barn och elever med NPF i förskola och skola (livsmedelsverket.se)
Tack för din synpunkt!
Laglig rätt till specialkost eller anpassningar av måltiden har elever med medicinska behov samt om önskemålet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunder som har fastställts i diskrimineringslagen, bland annat funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning.
Skolan ska erbjuda ett fullgott alternativ för elever som har önskemål om anpassad mat på grund av religion eller annan trosuppfattning och det är upp till huvudmannen att bedöma vilka som har rätt till specialkost eller anpassade måltider.