Näringspåståendet "rik på järn"
Hej!
Hur ser Livsmedelsverket på användningen av näringspåståenden som "innehåller järn" eller "rik på järn" på vegetabiliska produkter som säljs som alternativ till köttprodukter. Min fråga rör främst proteinalternativ som korvar, nuggets och biffar baserade på exempelvis baljväxter, spannmål, nötter eller grönsaker.
Järnupptag från växbaserade livsmedel är generellt mycket begränsat, till stor del på grund av innehållet av fytat/fytinsyra som det finns rikligt av i spannmål, baljväxter och nötter. Detta är problematiskt då växtbaserade köttalternativ ofta ersätter kött som är en mycket god järnkälla, och järnbrist är en av våra vanligaste bristsjukdomar i västvärlden. Järnbristen är dessutom särskilt utbredd bland unga kvinnor som är en stor konsumentgrupp för växtbaserade alternativ till kött.
Jag ser ändå att flera företag använder näringspåståendet "innehåller järn" eller "rik på järn" på vegetabiliska proteinalternativ. Är det tillåtet att göra det trots att järnupptaget ofta är dåligt?
Vänliga hälsningar,
Hur ser Livsmedelsverket på användningen av näringspåståenden som "innehåller järn" eller "rik på järn" på vegetabiliska produkter som säljs som alternativ till köttprodukter. Min fråga rör främst proteinalternativ som korvar, nuggets och biffar baserade på exempelvis baljväxter, spannmål, nötter eller grönsaker.
Järnupptag från växbaserade livsmedel är generellt mycket begränsat, till stor del på grund av innehållet av fytat/fytinsyra som det finns rikligt av i spannmål, baljväxter och nötter. Detta är problematiskt då växtbaserade köttalternativ ofta ersätter kött som är en mycket god järnkälla, och järnbrist är en av våra vanligaste bristsjukdomar i västvärlden. Järnbristen är dessutom särskilt utbredd bland unga kvinnor som är en stor konsumentgrupp för växtbaserade alternativ till kött.
Jag ser ändå att flera företag använder näringspåståendet "innehåller järn" eller "rik på järn" på vegetabiliska proteinalternativ. Är det tillåtet att göra det trots att järnupptaget ofta är dåligt?
Vänliga hälsningar,
Följ inlägget
2
följare
Tack för din fråga!
Som ni kanske redan vet, behöver näringspåståenden på produkter bedömas från fall till fall. Uppgifter om ett livsmedel får inte vilseleda konsumenterna, det vill säga vara sådana att de på något sätt skulle kunna ge ett missvisande eller felaktigt intryck av livsmedlet. Det gäller all livsmedelsinformation, inte bara märkning. Se artikel 7.1 och 7.2 i förordning (EU) nr 1169/2011.
I EU-förordning 1924/2006 om närings- och hälsopåståenden anges det i artikel 5, punkt 1 c, att det näringsämne eller annat ämne som påståendet gäller, i tillämpliga fall, ska föreligga i en form som kan tillgodogöras av kroppen. Den som är ansvarig för informationen om livsmedlet ska alltid kunna förklara och intyga varför en viss uppgift har använts. Om en produkt anges vara rik på ett näringsämne som inte kan tas upp av kroppen skulle det kunna anses vilseledande. En bedömning av om uppgiften på ett avgörande sätt skulle kunna vilseleda konsumenten måste göras i varje enskilt fall av den behöriga kontrollmyndigheten.
Vänliga hälsningar,