Järn till spädbarn

För att nå upp till 8 mg per dag för spädbarn om 6 månader så rekommenderas ofta järnberikad barngröt. Jag har därför börjat ge sådan gröt till min son från 6 månader till frukost. Jag har dock noterat att min son inte äter så mycket av gröten att han skulle få i sig den mängd järn han behöver. För den gröt jag köpt, som är standard och finns i vanliga livsmedelsbutiker, finns det 10 mg järn per 100 g gröt. Det innebär att jag behöver ge min son 80 g gröt. Paketet är 460 g, det gäller alltså att ge motsvarande  17 procent av hela paketet till frukost för att nå upp till rekommenderade 8 mg.

Ser man diverse tabeller över järninnehåll i annan mat är de nästan alltid under 10 mg per 100 g. Det innebär att min son behöver senare på dagen få i sig järn i ännu större portioner via annan föda (givet att jag inte ska ge gröt hela dagen), som vita bönor och linser då jag kör vegetarisk kost till min son.

Samtidigt är min son inte jätteaptitlig alltid, vissa dagar äter han mer, vissa dagar mindre. När han äter mindre kan jag inte se hur han får i sig mycket mer än knappt 1 mg, och när han äter mer så kanske han får i sig knappt 4 mg. Jag ser inte det som rimligt att nå upp till 8 mg.

Ni nämner att inte alla barn har behov av 8 mg järn per dag. Men jag vet inte heller mitt barns järnbehov; det kan mycket väl vara 8 mg eller till och med mer. Utöver det finns studier som pekar på järnets viktiga innebörd för kroppens och hjärnans utveckling. Från vanlig kommunal BVC i Stockholms innerstad fick jag en broschyr med information om kost till 6-8 månaders år gamla barn och det nämns inget om vikten av järnrik mat utan fokus är på extra mycket fett rik på omega-3 och närinsrik välling och gröt.

Läser jag vidare på nätet ser jag att ge järntillskott till små barn kan slå fel. Det kan bli för mycket.

Så hur ska jag göra? Ska jag verkligen ha "is i magen och inte fokusera för mycket på näringsintaget"? Hur viktig är egentligen matglädjen om min son får kroppsliga besvär som ett resultat av järnbristen? Det känns som min sons inte så höga aptit kommer leda till neurologiska besvär vid 3 års ålder jämfört med barn med bättre aptit som äter samma järnrika kost jag ger honom.

Sen blir jag även orolig över något jag läst, att järnbrist kan leda till trötthet och sämre aptit, vilket då för min sons del skulle innebär ett sämre intag av föda och därmed järn. Detta blir då en ond cirkel.