Till senaste kommentaren

Gårdsslakt och försäljning av fjäderfä och kanin

Vad gäller för vidareförsäljning till annan detaljhandelsanläggning av små mängder kött från kanin och fjäderfä slaktat på egen gård? Undantag Europaparlamentets och rådets Förordning (EG) nr 853/2004 om särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung
KAPTIEL 1
Artikel 1
3. Denna förordning skall inte tillämpas på:
d) producenternas direkta leveranser av små mängder kött från fjäderfä och hardjur som slaktas på gården till slutkonsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar sådant kött som färskt kött direkt till slutkonsumenter.

Innebär detta att restauranger och butiker inte får tillaga och servera detta kött utan endast sälja det vidare som färskt kött?

Kommentarer

  • Hej Cecilia, vi har texter om detta i Kontrollwiki.

    Direkta leveranser av små mängder primärprodukter och visst slags kött - Kontrollwiki (livsmedelsverket.se)
    Där skriver vi:
    Det finns nationella regler om köttproducenters direkta leveranser av små mängder kött från fjäderfä och hardjur. Reglerna innebär att en köttproducent får leverera kött från sammanlagt 10 000 fjäderfän och hardjur per år direkt till konsumenter eller till detaljhandelsanläggningar i hela Sverige som levererar till slutkonsumenter. Se 58 § LIVSFS 2005:20. Köttet ska levereras som färskt. Det gäller även köttet som detaljhandelsanläggningen levererar. Det framgår av artikel 1.3 d) i förordning (EG) nr 853/2004. Köttet får vara styckat eller malet. Med färskt kött menas att köttet är kylt eller fryst och till exempel vaccumförpackat. Detta enligt defintionen av färskt kött i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

    Djuren ska vara producentens egna och ska ha slaktats på producentens anläggning på gården, till exempel i en gårdsbutik med tillhörande slakteridel. Se 58 § LIVSFS 2005:20. Den som planerar att vidareförädla köttet ska istället ansöka om godkännande hos Livsmedelsverket.

    Med fjäderfän avses tamfjäderfä som kyckling, höns, gäss, änder, pärlhöns och kalkoner, samt hägnad vildfågel som fasaner, duvor, vaktlar och rapphöns. Strutsfåglar betraktas inte som fjäderfä utan räknas som hägnat vilt. Med hardjur menas kaniner, harar och gnagare. Se definitioner i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

    Leveranserna ska ske direkt från producenten till mottagaren, utan några mellanhänder. Om leveranser ska ske över större avstånd kräver det att producenten själv arrangerar transporten, eftersom leveranser inte får ske via grossister eller på annat liknande sätt via detaljhandelsledet. Det finns därmed en naturlig begränsning av producentens möjlighet att leverera produkter över större geografiska avstånd.

    En anläggning som enbart slaktar och levererar små mängder kött av fjäderfä och hardjur, i enlighet med de nationella reglerna, behöver inte godkännas. Anläggningen kan däremot behöva vara registrerad hos den kommunala kontrollmyndigheten som en detaljhandelsanläggning och följa de allmänna hygienreglerna i förordning (EG) nr 852/2004. Om det behövs beror på omfattningen av verksamheten, hur ofta slakt sker och hur ofta kött levereras, det vill säga verksamhetens organisation och kontinuitet.

    Primärproduktionsanläggningen ska vara registrerad hos länsstyrelsen om uppfödningen har en sådan organisation och kontinuitet att den kan anses bedrivas som livsmedelsföretag i primärproduktionen.

    Verksamheter som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung 

    Exempel på livsmedelsföretag i primärproduktionen

    Detta innebär alltså att köttet inte får vidareförädlas (ex. rökas) eller säljas direkt till ex. restauranger. Om man vill göra det finns alltid möjligheten att ansöka om att bli ett av Livsmedelsverket godkänt slakteri.

    Vänliga hälsningar

    Åsa LN
  • Att man själv inte får förädla köttet från sitt egna nollskaliga slakteri står klart. Men svaret säger att man inte får sälja direkt till restauranger. När ändrades detta? Syftet med lagstiftningen var att underlätta för direktförsäljning av små mängder primärprodukter "direkt till slutkonsumenter eller till butiker, kaféer och restauranger i närområdet." Detta står klart och tydligt på den sida i Kontrollwikin som hänvisas till i svaret.
    Frida
  • Hej Frida,
    Det har funnits en tidigare övergångsbestämmelse till förordning 853/2004 som tagits bort vid årsskiftet som påverkat vad som gäller för småskalig slakt av fjäderfä och hardjur. Konsekvensen blir att kött från slakterier som endast är registrerade och inte godkända bara får sälja färskt direkt till konsument eller till detaljhandel som i sin tur säljer köttet färskt till konsument. Små mängder-reglerna är till för att underlätta för producenterna vilket de också gör. Men vill man sälja sina produkter till restauranger och kunna förädla sina produkter kan man alltid ansöka om att bli ett av livsmedelsverket godkänt slakteri. Det finns subventioner för kontrollkostnaden för slakterier med relativt låg slaktvolym.

    Jag har sett att våra webbtexter som jag hänvisade till inte var tillräckligt tydliga och kunde missuppfattas så vi kommer att se över dem och ändra texten så snart som möjligt för att det ska bli lättare att förstå vad som gäller.

    Vänliga hälsningar
    Åsa LN
  • Vad är egentligen syftet med att man inte skulle få sälja direkt till restauranger...från början...och nu.?
    Varför blev denna regel till? Och för vem eller vilka ville man på detta sätt ev "skydda"?

    Petra
  • Hej igen Petra, ändringen av reglerna beror på att en övergångsregler till EU-förordningen 853/2004 togs bort vid årsskiftet. Lättnader vid försäljning av kött från små mängder fjäderfä och hardjur finns fortfarande men köttet får n bara säljas färskt (eller fryst som i detta fall räknas som färskt) direkt till konsumenter eller till butiker som i sin tur säljer det färskt till konsumenter. Vill man kunna sälja sitt kött till exempelvis restauranger eller göra produkter på det finns alltid möjligheten  att bli ett godkänt slakteri.

    Vänliga hälsningar
    Åsa LN
  • Hej,
    Jag funderade mer på hur det kom sig från början att man införde en permeabel till EU förordningen 852/2004.. Vad var syftet? Och vad har förändrats tills nu?
    Och är Sverige delaktiv i detta EU beslut?
    Har denna permeabel varit aktuell även för andra EU länder?

    Tänker den har ju funnits i 17år!! Varför förändra något nu om anledningen till att den kom inte har förändrats?
    Lagar och regler finns ju till av en anledning för oss människor inte för andra länder eller någons prestige...skulle önska ett svar som alla förstår.
    Med vänlig hälsning, Petra

    Petra Varga
  • Hej igen Petra, förlåt jag sett att jag skrev fel i mitt tidigare svar (jag menade 853 och inte 852) och har därför redigerat det.

    De ursprungliga övergångsreglerna infördes genom förordning (EU) nr 1079/2013 och förlängdes genom förordning (EU) 2017/185. Syftet med övergångsreglerna var att underlätta för små producenter och med möjlighet att införa ett permanent undantag. Tyvärr röstades förslaget om ett permanent undantag ned av medlemsländerna i höstas och då gäller förordning 853/2004 rakt av från den 1/1 2021.

    Vänliga hälsningar
    Åsa LN
  • Betyder det att ALLA EUs medlemsländer inte har slakterier som inte går under livsmedelsverket eller motsvarande nu efter att förordning 853/2004?

    Jag tänker rent spontant att Sverige har väldigt många kontroller som säkerhetsställer bpde hygien, kunskap och djurhållning på etiska sätt.
    Petra Varga
  • Hej, jag har precis fått reda på att det finns ett förslag om att införa ett permanent förslag i förordning (EG) nr 853/2004, Sverige stöder förslaget men beslut har inte fattats än.

    Om lagstiftningen ändras kommer vi att gå ut med den informationen.

    Vänliga hälsningar
    Åsa LN

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Din e-postadress visas aldrig för andra, bara ditt namn om vi lägger ut ditt inlägg i forumet.